Analfabeter

Martinus har rätt i att människor är logiska och moraliska analfabeter. Exempel på det är köttätandet, djurförsöken, orättvisorna mellan länderna. Tron att oskyldiga offer kan blidka gudarna och frälsa oss från våra synder, istället för att verkligen ta reda på vad orsaken till problemen är. Lika litet som forntidens människor blev friska och lyckliga genom djuroffer, blir människor idag det. Oavsett om offret sker till forntidens gudar eller till ”vetenskapens” i form av djurförsök. Den verkliga vetenskapen består i att analysera orsak och verkan, att eliminera orsakerna till problemen. Och orsaken till cancer är inte en ond gud eller djävul som är på dåligt humör. Det är ett livsföringsfel, som vi själva bär skulden till. Det hjälper inte att gå till medicinmannen eller läkaren och få en besk medicin. Inte heller att offra oskyldiga. Det som krävs är intelligens för att analysera orsakssammanhangen, och känsla för att veta vad som är rätt och fel. Detta har inte människorna idag.

Livets bok

I ett antikvariat köpte jag första delen av Livets bok av Martinus. Jag tycker språket är ganska störande. Fler skulle nog vara intresserade av att läsa hans böcker om språket vore modernare och inte så influerat av kristendomen. Men om man ignorerar språket och ser till innehållet finns det en hel del tänkvärt.

Martinus-diskussion

Jag och min flickvän Åsa åkte till Cecilia med familj (Håkan och dottern Lisa) över nyårshelgen. Vi pratade om Martinus kosmologi. Jag hade läst ut Mänsklighetens öde, och den hade gjort ett visst intryck på mig. Martinus har en viss koll på hur mänskligheten fungerar psykologiskt och så. Men när han börjar prata om att vi har sex kroppar, inte bara en, då blev det litet för mycket. Cecilia och Håkan rådde mig att läsa mer Martinus.

Första steget

Jag fick en bok av min syster Cecilia, Mänsklighetens öde av Martinus. Sånt trams, tänkte jag, tror hon verkligen att jag ska få ut något av att läsa den? Och hur kan hon tro på en sån där religion, hon som är så klyftig annars? Men men, jag ska väl försöka vara öppen för nya idéer, som jag brukar, och läsa den.

Varje älg har ett egenvärde

Tänk, så mycket besvär vissa människor ställer till med! Visst vore det bra om deras antal kunde hållas nere genom avskjutning? Det skulle ju också ge oss många nya arbetstillfällen och ge samhället betydande inkomster genom skatt på vapen och annan utrustning.

Nej, ”avskjutning” av människor är naturligtvis otänkbart. Varför? Jo, för att varje människa har ett egenvärde. Att någon har ett egenvärde innebär att denna har ett värde för sig själv, inte för någon annan. Denna har rätt att existera, oavsett hur mycket någon skulle tjäna på frånvaron av dess existens. Eftersom en människa har ett egenvärde, spelar det ingen roll hur mycket andra kan tjäna på att döda honom/henne – det är alltid fel. En människa har rätt att slippa dödas bara för att andra ska få roa sig eller tjäna pengar eller slippa litet besvär.

När det gäller älgar, anses det i vårt samhälle, att de inte har något egenvärde. De har enbart ett värde för oss människor. Därför är det inte moraliskt fel att döda älgar, även om det bara görs för nöjes skull eller för att slippa litet besvär. Den motbjudande inledningen på den här artikeln blir plötsligt helt acceptabel om man byter ut ”vissa människor” mot ”älgar”.

Varför är det så? Vad har älgar för egenskap, eller vad saknar de för egenskap jämfört med människor, som har så oerhört stor betydelse att de inte kan anses ha ett egenvärde? Är det egenskapen att ha horn på huvudet? Nej, en människa med horn på huvudet skulle fortfarande ha ett egenvärde. Är det egenskapen att gå på fyra ben? Nej, en människa med fyra ben skulle inte ha mindre egenvärde än en tvåbent. Kan det vara avsaknaden av en förmåga att tala? Nej, stumma människor har inte mindre egenvärde än de som kan tala. Är det möjligen den sämre förmågan att resonera logiskt? Nej, förståndshandikappade människor har lika mycket egenvärde som normalbegåvade. Så här kan man forsätta i det oändliga och räkna upp skillnader mellan älgar och människor, utan att hitta något som diskvalificerar älgar som innehavare av egenvärde.

Vad är det då som avgör om någon har ett egenvärde? Ja, varför anser vi att alla människor, inklusive förståndshandikappade, har ett? Jo, därför att dessa har en förmåga att uppleva. Ingen annan egenskap har alltså någon betydelse för om en varelse ska anses ha egenvärde än en förmåga att uppleva (eller en potentiell förmåga att uppleva – till exempel har en medvetslös kvar sitt egenvärde).

Men även älgen har upplevelseförmåga, eftersom den har både ett centralt nervsystem och de sinnesorgan som krävs för att känna smärta och njutning!

Älgen har alltså, tvärtemot vad som anses i vårt samhälle, ett egenvärde. Därför är det moraliskt fel av oss människor att jaga älg, oavsett hur mycket vi tjänar på det. Ingen människa som nu jagar älg gör det för att själv överleva, utan för att ”äta gott” eller ”uppleva spänningen” eller ”vistas ute i naturen”, det vill säja för nöjes skull. Den oundvikliga slutsatsen är, att det som sker på hösten ute i våra skogar inte är något annat än ett brutalt, långdraget masslustmord, en oförsvarbar kränkning av älgarnas rättigheter.

Ett annat djur som har egenvärde och därmed rättigheter är vargen. Eftersom den måste döda andra djur för att överleva så kommer dess rätt ibland i konflikt med älgens rätt. Låt då naturen lösa denna konflikt på sitt eget sätt – de starkaste vargarna tar de svagaste älgarna. På så sätt upprätthålls en balans mellan bytesdjur och rovdjur och evolutionen drivs framåt. De mänskliga älgjägarna gör ofta tvärtom. De skjuter de starkaste älgarna för att få så mycket kött som möjligt att njuta av eller en så snygg trofé som möjligt att hänga på väggen, vilket orsakar kaos i älgstammarna. För att få många älgar att skjuta på dödar de rovdjur. Dessutom skadskjuter de tusentals djur varje år, de stör många djur med! sitt fordonsåkande och skjutande samt sprider tonvis med giftigt bly i skog och mark. Det skulle vi kunna vara utan.