Kategorier av väsensskilda företeelser

Jag: Vilka helt väsensskilda typer av företeelser finns det?

Materialisten: Vadå helt väsensskilda, det beror väl på vilken nivå man lägger det. Månen är väldigt olik ett glas saft till exempel…

J: Jag menar att du ska försöka dela in universums alla tänkbara företeelser i så få kategorier som det bara går, utan att det bara blir kvar den enda kategorin ”företeelser”. Månen och saftglaset är båda materiella företeelser, så de tillhör samma kategori.

M: Liksom allt annat materiellt, okej. Jag försöker komma på någon kategori som inte har något gemensamt med något materiellt. Rumtiden kanske?

J: Jag skulle nog räkna rumtiden till det materiella. Einstein har ju visat att tid och rum kan böjas vridas precis som vilken materiaklump som helst. Det är bara en annan sorts materia, som fungerar som behållare åt den materia vi känner som partiklar och vågor.

M: Kanske det. Nej, jag kan absolut inte komma på någon mer kategori. Allting har ju sin grund i materien, eller hur? Det är det enda vi vet existerar.

J: Men vad är det som styr materien?

M: Naturlagar. Matematiken.

J: Just det.

M: Du menar alltså att såna regler utgör en kategori som är väsensskild från kategorin materia?

J: Japp. För vad har de reglerna gemensamt med materian?

M: Jag kan inte direkt komma på något.

M: Exakt. Fast jag skulle vilja kalla kategorin naturlagar och matematik för ”det oföränderliga”. En gång för alla fastslagna regler som inte kan förändras. Ett plus ett är alltid två och kan aldrig bli något annat.

M: Men naturlagarna kanske kan förändras, även om inte matematiken kan det.

J: Det kanske kan vara så att i vissa delar av världsalltet gäller vissa naturlagar och i andra delar andra, men till syvende och sist måste det finnas någon stabil grund även för dessa variationer. Annars skulle vi ha ett helt kaotiskt universum.

M: Okej, då har vi två väsensskilda kategorier: det materiella och det oföränderliga. Men då känns det lockande att ändra namn på det materiella och kalla det för ”det föränderliga”. För materia förändras ju ständigt.

J: Precis vad jag just tänkte föreslå! Det blir symmetriskt och bra. Fast jag anser att det finns fler företeelser än det materiella som är rörligt.

M: Det kan jag inte tänka mig.

J: Tänk efter mer.

M: Jag kan inte.

J: Tänk, tänk, tänk! Upplev hur fantasin flödar och inspirationen strömmar till!

M: Va?

J: Tankar, känslor och alla slags upplevelser är något rörligt som är helt väsensskiljt från materian.

M: Nej nu går du för långt, tankar och upplevelser är ju något helt subjektivt som händer i varje persons hjärna. Det är ju ingen företeelse som finns egentligen.

J: Men dock är det företeelser, du kallade det just så själv. Hur vet du att de inte finns? Om du upplever dem så finns de väl. Allt vi kan uppleva finns i någon mening i det ögonblick vi upplever dem. Det är väl inte konstigare än att naturlagarna finns trots att vi inte kan ta på dem. Skillnaden är bara att våra upplevelser är rörliga och vi kan själva styra dem i viss mån.

M: Okej då. Men i så fall hävdar jag att materian kan upplevas också. När en blomma reflekterar en ljusstråle så kan jag uppleva blomman med hjälp av mitt öga.

J: Nej, det du upplever då är en bild av en blomma, inte själva blomman. Materian kan orsaka upplevelser, men det går aldrig att uppleva själva materian.

M: Jaha. Nu väntar jag bara på att få höra hur även det oföränderliga kan delas upp i fler delar. Av symmetriskäl.

J: Vem är det som upplever?

M: Alla som kan uppleva. Alla som har hjärnor.

J: Nej, du upplever med hjälp av din hjärna. Ditt jag är det som är medvetet om de signaler som hjärnan genererar. Hjärnan och upplevelserna är föränderliga, men jaget är oföränderligt.

M: Hur vet du det?

J: På vilket sätt skulle ditt jag förändras? Din personlighet kan förändras, men inte ditt jag. Jagets enda egenskap är att vara medveten. Medvetandet kan inhämta massor med olika upplevelser, men själva medvetandet förändras aldrig. Precis som med naturlagarna. Jaget/medvetandet hör alltså till samma kategori som naturlagarna eftersom det är oföränderligt, men i övrigt är det helt väsensskiljt. Kolla här, jag ritar på servetten:

Vi har alltså två huvudkategorier: Oföränderliga och föränderliga företeelser, som var och en kan delas in i två underkategorier. De oföränderliga kan delas in i naturlagar och jaget. De föränderliga kan delas in i materia och upplevelser. Nu kan vi göra några intressanta iakttagelser eller paralleller.

Vi vet att jaget upplever upplevelser. Kan det då vara så att naturlagarna i någon mening upplever materien? Vems jag eller medvetande är då naturlagarna? Guds? Är i så fall materian Guds upplevelser? Och är då våra upplevelser ett slags materia för oss?

Vi vet att upplevelser genereras av materian. Kan det vara så att jaget genereras av naturlagarna?

Eller om vi ser upplevelser som en sorts andlig materia, kan då jaget ses som en sorts andlig naturlag?

Vi vet att naturlagarna styr materian. Kan det möjligen vara så att jaget styr sina upplevelser? Fast i själva verket är det väl så att naturlagarna ger upphov till materian. Då skulle ju det betyda att jaget ger upphov till upplevelserna!

Intressanta frågor, eller hur? Hallå, vart gick du?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *