Nu kanske ni undrar varför jag inte har skrivit något här sedan i augusti förra året. Men jag har faktiskt inte haft någon upplevelse av intresse sedan dess. Kanske beroende på händelsen 2003-05-08 som jag ser som det definitiva beviset på att jag kan uppleva utan hjälp av min fysiska kropp. Efter det slog jag mig liksom till ro och var nöjd med vad jag hade funnit.
Men inatt hände något. Jag övernattade i en väns gästrum. Jag drömde att jag hade ett väldigt sjå med att packa upp någon teknisk manick jag nyss hade köpt. Sen tog den drömmen slut och jag blev mer medveten. Jag insåg att jag låg och sov. Jag hörde röster utifrån, fulla ungdomar som hade firat valborg och skränade och svamlade. Sen såg jag dem också. Det var en klunga på 5-10 ungdomar som stod på en gata. En del på trottoaren, en del på körbanan. Jag blev mer och mer vaken. Synbilden av dem försvann. Till slut var jag helt vaken. Vilka jobbiga människor, tänkte jag. Hålla på och väsnas så där mitt i natten.
Då slog det mig att något inte stämde. Här låg jag i sängen och hade knappt rört mig ur fläcken sedan jag vaknade. Ändå hade jag nyss sett ungdomarna klart och tydligt! Det var en klar skillnad mellan drömmen jag hade först och det jag upplevde sedan. Så snart drömmen om den tekniska mojängen var slut insåg jag att det var en dröm. Men synbilden av ungdomarna som kom sedan var helt verklig. Jag hade sett dem! Ändå låg jag med huvudet en halvmeter under fönsterbrädan i gästrummet, och persiennerna var neddragna, och lägenheten låg en trappa upp.
Men något mer var förvirrande. Vad jag mindes så fanns en innergård utanför fönstret, inte en gata, så det kanske ändå hade varit en dröm. Men så steg jag upp och öppnade upp persiennen. Där stod ungdomarna, i en klunga fördelad på en gata, delvis på trottoaren, delvis på körbanan! Javisst ja, innergården är ju på andra sidan huset, på den här sidan är en gata!