Författare: Elias

Var i tillståndet, tyckte jag låg med huvudet vid fotänden. Öppnade ögonen och såg något vitt, som om jag verkligen låg med huvudet vid fotänden. Men sen när jag öppnade ögonen var det inte vitt utan blått, eftersom jag låg med huvudet där det brukar ligga. Mindes inga detaljer av vad jag såg.

Hade en typisk ”misstolkningsdröm”. Var på isen utanför Laxön, kastade en boll så långt jag kunde, gick sen mot den. Det var mycket ljust. Föll genom skaren till lös snö så att bara armarna och överkroppen stack upp. Tog mig upp men föll ner igen på ett annat ställe, och då föll hela jag ner. Tänkte att isen hade spruckit men det var bara helt mörkt och inte kallt. Hörde ett morrande/snarkande ljud och trodde jag hade hamnat i ett björnide, men slog bort tanken eftersom björnar inte har iden under isen.
Vad var det som egentligen hände? Jag var ute ur kroppen, kanske i lägenheten ovanför där det var ljust. Sedan åkte jag ner genom taket, vilket tolkades som att jag föll genom skaren, och det blev mörkt, eftersom det var mörkt i min lägenhet. När jag närmade mig min kropp hörde jag dess snarkande, vilket jag tolkade som morr från en björn.

På morgonen i det hypnagoga tillståndet hörde jag en röst som sa ”Nu har jag förklarat reinkarnationens princip, min vän”. Men vad som hade hänt innan det mindes jag inte. Jag bad att få se demonstrationen igen. Jag slumrade till litet igen. Så hörde jag rösten igen och vaknade till: ”Nu har jag demonstrerat reinkarnationens princip för dig, min vän”. Men inte heller då mindes jag händelserna innan, bara att något hade hänt, men inte vad.

På morgonen blev jag medveten i en dröm om att jag hade sett något jag kände igen. Jag ansträngde mig igen för att se det, och såg två fönster med persienner neddragna. Vaknade. (I mitt rum har jag två fönster med persiennerna neddragna.)